Cristian Quinteros Soto

I min konstnärliga praktik har jag utforskat kollektiva upplevelser som migration, mellanförskap och omsorg. Om jag inte badar så arbetar jag med platsspecifika installationer med fokus på ljud, dofter och temperaturskillnader. En stor del av mitt undersökande går ut på att vara närvarande på platser där kollektiv nakenhet utövas och föra samtal. Där har det varit naturligt att prata om nakenhet, kroppsnormer och metoder för omsorg. Dessa platser och händelser är också en del av våra offentliga rum i Sverige. Vad händer om vi kan se det kollektiva badet som en metod för att möjliggöra en normalisering av den icke-normativa kroppen i vårt samhälle?