Monica Larsson

Kroppen, rummet och tiden Hur kan man uttrycka övergången mellan att vara barn och bli kvinna i ett konstverk? Fragiliteten i skapandet av jaget? Skildra livet och tiden vi lever i? Görandet, skapandet om det är en skulptur eller en film som fungerar utifrån en tolkning av en upplevd verklighet filtrerad genom mina erfarenheter, min kropp. En idé sätter igång processen, något jag ser, funderar på sätter igång och jag samlar, provar, hittar, GÖR och till slut kanske det svarar mot idén, känslan, upplevelsen som jag vill förmedla. Till slut kan det ”sitta”, det stämmer. Det handlar om mänskliga erfarenhetsvärldar, som orden inte riktigt kan beskriva, det kan konstverket uttrycka, jag är intresserad av dialogen omkring verken. Mellan mina verk och andras.