Åke Arph

• Adress:
• Blecktornsstigen 16
  116 66 Stockholm

• Telefon:
• 08-644 39 13

Född i Stockholm 1937. Utbildad vid Konstfack- och Gerlesborgsskolan, ansluten till KRO och ledamot i 7: e distriktets styrelse 1993, ingår i Kristinebergs-Konstnärerna, ledamot i Konstnärsklubben, representerad i olika rotlar, kulturnämnder och institutioner, Stockholms stads konstnärsstipendium 1990, Bildkonstnärsfondens arbetsstipendium 1993. Anlitad pedagog och föreläsare.

Uppmärksammades på 60-talet för bl.a. sin mobila mosaik som visades i svensk TV ”Tre konstprofiler” – James Rosenqvist, Åke Arph och Per Olof Ultvedt, och i de flesta TV-stationer i Europa, samt i tysk journalfilm ”Blick in der Welt”.

Utställningar under 60-talet Stockholm; Teknorama, Galleri Karlsson, Sveagalleriet ”Ung svensk konst” med bl.a. Dick Bengtsson, Lena Cronqvist. Jan Manker, Ulf Ramberg, Gerhard Steffe, lena Wärnlöf, Jan Ewemo, Roj Friberg, Lars Hillersberg och Olle Kåks, och ett tiotal utställningar i övriga landet samt i Nürnberg, Düsseldorf och Dublin.

Utställningar under 70- och 80-talet Lilla Galleriet, Galleri Sassi m.fl. i Stockholm, NTW: s konsthall Karlstad, medborgarhuset Enköping, galleri Appella Strängnäs, Galerie 51 Paris, kulturnämnden Samoa, Jeanne D´Estienne Gallery Auckland.

Utställningar under 90- och 00-talet I Stockholm: Greitz ”Drömmar och fragment” en dokumentation i färg från en jordenruntsegling samt i bokform ”Jorden runt med S/Y Gullmar” Rabén & Sjögren, Galleri H Getfotsfonden. Årsta Folkets hus, Galerie Plaisiren Hässelby slott, Liljevalchs konsthall ”Vårsalongen 92, 93, 94 och 97. Art Fair Sollentuna, Konstnärsföreningen Västerås, Nykvarn, Dubergska gården Motala, Galleri Karlslund Örebro, Rådhuset Södertälje, Katrineholms Konsthall Ängeln, Galerie Plaisiren Hässelby slott 05.

Åke Arphs måleri ger med sina återhållsamma, välnyanserade färgskikt och sin koloristiska renhet en lustfylld och smakfull känsla. Det han söker fånga är en närliggande verklighet, som med sin påträngande kraft har så mycket att ge och berätta. Men även när han i symboliska former blir lite mera svårfångad möter man en välfunnen uppbyggnad, som med sin markerade stringens visar hur fantasin får möjligheter att spegla det omedelbara och följsamt enkla.

Sven Slotter
Några recensioner
Till de nordiska nutidskonstnärerna som givit sin framställning av födelsemotivet ett mer konkret bildunderlag hör svenskarna Åke Arph och Max Valter Svanberg – i någon mån också Ulf Ramberg – samt dansken Henry Heerup. Åke Arph är en intressant profil, en sökare efter personliga formuleringar av det han vill ha sagt, en experimentator med mobila inslag i sin konst. I sin brottning med födelsemotivet har han funnit substantiella uttryck för livets ständiga förnyelse. Döden, avslutandet, förintelsen, lågan som brunnit ut, är något så själklart, lätt att acceptera. Det är tillblivelsen, ursprunget, det fortgående vardandet som är undret. I målningen ”Ständig födelse” har konstnären konkretiserat detta under: den som fötts till liv, föder själv liv. Kvinnoskötet blir i målningen länkarna i generationernas obrutna kedja.

Karl-Axel Lagergren 1967

Av de unga utställarna i Galleri Karlsson gör Åke Arph rörliga mosaiker: kring ett antal vertikala axlar roterar horisontellt uppslitsade metallskivor. Bildytan blir på så sätt inte bara rörlig, utan får också karaktären av ett reellt djupskikt. I detta skikt byter bilddelarna ständigt plats och relation till en fast bakgrundsbild. I en mosaik har Arph på detta sätt försökt återge en koatisk trafiksituation, i en annan projiceras successivt fragment av en kvinna framför motsvarande delar av en mansfigur. Det är som om konstnären försökt göra en tredimensionell rörlig modell av en kubistisk målning från den analytiska perioden.
Torsten Bergmark Dagens Nyheter 1967

Special attention to the qualities of the medium, in this case, water-colour, marks the work of two artists at the Jeanne D´Estienne Gallery in Vulcan Lane. Both artists are originally from Sweden. Since he has been in New Zealand, Åke Arph has responded to the landscape and produced archetypal imaged of sea, sky, green hills and the trailing lines of sheep on the hills. His images use the transparency and immediacy of water-colour to full. His skill in the medium is shown in the richly varied patches of colour, reflections and cloud when he takes glass buildings as subject matter but the images that linger most in the mind are those of the Bay of Islands and particularly, “Composition in green” with its decisive diagonals of road reaching across the folding land.
T.J. Mc Namara New Zealand Herald 1989